Plask nej tack.

I lördags hade vi barnvakt på förmiddagen och begav oss ut på Erstaviken och åkte långfärdsskridskor. Härligt!

Det hade ju snöat så vi bestämde oss för att följa i spår där andra åkt tidigare för att inte dratta i. SSSK var ute med 2 olika sällskap och åkte och man såg dessa lemmeltåg på avstånd.

Solen strålade och det var varmt och skönt.

Plötsligt så har någon drattat i strax framför oss. Men det var ganska tydligt att han åkt över en vindbrunn. Vi kunde utan problem passera och han hade torrt med sig så det var inga problem. Vi valde att följa ett stråk som slutade i en vak. Där hade någon plumsat också. " plums på typ 200 meter. När vi stod och dividerade vart vi skulle ta oss härnäst kom Sjöräddningens svävare och körde ut på isen sådär en 700 meter bort. Och så kom helikoptern också. Nu började det kännas mindre härligt.

Pappan och jag hade varit lite lata och endast packat ett ombyte - vår strategi gick ut på att endast en fick plurra. Max. Så det var bäst att ta det säkra före det osäkra.

Vi bestämde oss för att ta oss in till land och tog någon stackars sommarstugeägares brygga i anspråk för en härlig fika. Sällan smakar prickigkorv mackor så gott som i solen en vinterdag.