På lördagar är givetvis lördagsgodiset den stora grejen. Det får barnet efter lunch, om han äter upp.
- Mamma, får jag lördagsgodis nu?
- Ja, efter lunch.
- Men jag har ätit upp min hamburgare.
- Jo, men inga pommesfrites.
- Ok, får jag bestämma själv hur många jag måste äta?
- Nej, du måste äta fem stycken.
Barnet tar en och stoppar in cirka 1/3 i munnen.
- Aj, oj, nu har jag ont i magen. Kan inte äta mer pommesfrites.
- Så synd. Har man ont i magen får man inget godis.
- Jaha...åh, men jag skojade bara. Har inte ont i magen.
- Näe, det var rätt uppenbart...
Sedan flög hela påsen med pommes ned i en hiskelig fart kan jag lova!
Anna, som trots allt inte föddes igår. ELler i förrgår. Men sedan börjar vi närma oss...
5 kommentarer:
Ha ha ha - lovely !
// Helena som föddes i förrförrförrgår
Och som inte är den som är den...
Näpp - jag är dens kompis...
Zätt ju arr maj zear!
Menn Werner - waahr ähr laxen ?
Skicka en kommentar