Är jag bank?

Ja, det verkar i alla fall som om familjen blivit Trampoolins eget lilla kreditinstitut. Före sommaren anmälde vi barnet till simlekis i Trampoolins regi. Pengar ville de ha, och fick, ögonaböj. Den 3 augusti ringer de och meddelar att kursen ställts in då hotellet inte längre vill hyra ut sin lokal. Inte mycket att säga om det, det kan ju knappast Trampoolin rå för. Men idag, den 27 augusti så har jag fortfarande inte fått några pengar. Det är drygt 1200 kronor det handlar om. Ringer dem och undrar vad som hänt. Tjejen säger att det är hennes chef som håller i utbetalningar men hon kollar och hittar en mapp som ligger med vår information. Jodå, det skall betalas ut, men det är ju så mycket nu... Då surnar jag till och säger att jag minsann inte är deras eget lilla låneinstitut och att jag vill ha mina pengar nu annars går jag till någon och anmäler (var fan då? Ingen aning, men det låter ju bra). Vi har ju en ny kurs med Vattenhuset som startar på söndag och som kostar samma peng... Tjejen blir så klart sur och säger att pengar är på väg. Men hon får vara hur sur hon vill. Det är mina pengar. Så därför åker amatörerna på Trampoolin raka spåret in på dra åt helvete listan. GE MIG MINA PENGAR!