Semester-känsla. Eller skräckfilms-epidemi-känsla.

Jag strosar (läs: spring-går eller rusar mest) genom Gamla stan på väg till jobbet och det är helt tyst idag. Som att kliva in i en ny skrämmande värld. Inte en turist, inte en enda tant i växtfärgade kläder, inte en käft eller kotte. Inte et liv någonstans.Skrämmande och mysigt på samma gång...