Skräckis

I natt vaknde jag av ett dörrhandtag som knarrade. Det trycktes ned långsamt, långsamt. Tänkte att det var gubben som var på toa, men han låg och sov som en stock bredvid. Tänkte då att det kanske var barnet som var uppe och kissade men det lös ingenstans. Var det någon som känt på ytterdörren? Eller var det redan någon inne i huset?
Tog på mig glasögonen och klev upp för att undersöka. Plirade först ut bakom rullgardinen för att titta mot uppfarten, men såg inget misstänkt. Gick mot korridoren och tittade in mot hall och kök. Såg inget och det var riktigt, riktigt tyst. Funderade på hur långt jag skulle våga mig utan att få en kula i huvudet. Stod där och lyssnade länge. Men till slut gick jag till badrummet för att kissa. När jag sitter där så gnisslar det till igen och jag blir stel som en pinne.
Är det någon här? Ser ingenting i badrummet.
När jag är klar och jag kommer ut i korridoren igen hör jag hur barnet rör sig i sängen och samtidigt kommer ett svagt gnisslande. Tänder en lampa och tittar in. Då har barnet somnat med Kranis kran mot kinden och när han rör sig i sömnen gnisslar kranen. Puh!
Vid det laget är min puls på cirka 180 och jag får sedan ganska svårt att somna om.
Damn you Byggare Bob!