Bästa mamman var det ja...

Lämnade Brynolf på dagis. Han är alltid lite tveksam i början så jag dumpade honom på en pedagog (wow! Ser ni, jag lär mig!) och sa:
Så, gå och vinka nu så ses vi sedan!

De brukar gå till en låst grind upp mot stora vägen där jag kör förbi. Och varje morgon vevar jag ned rutan och praktiskt taget hänger ut för att vinka ordentligt. Och de gick dit nu också.

Så jag hoppade in i bilen och gasade iväg. Och fem minuter senare kommer jag på att inte nog att jag inte vevade ned rutan, jag tittade inte ens dit! Fruktansvärt dåligt samvete nu... Jäkla skit! Stackars barn...

Det ränns...

Fem kilometer igen. Pust. Stånk. Och bara en bråkdel av kvällen. Nice!

Tänt var det här

På begäran...



Det blir ett skönt mönster överallt av lampan....

Bästa mamman

När jag är På väg att hämta barn från dagis och skola ringer telefonen kl 16. Det är från dagis.

- Du vet väl att dagis stänger 15.45 idag?

Ja. Tydligen. Det är därför jag inte ens är nära kl 16.
Så Brynolf hänger på gården och slokar när jag kommer. Som tur var har han sällskap av två andra barn. Det finns alltså fler mindre uppmärksamma föräldrar... Tjoho, typ.

Har inte hängt med

Jag följer inte hästsport, inte ens under OS. Så om något vet, förklara gärna.
Var det verkligen det som hände stackars Casall?



Damn well hung!!

Har du en affär?

Ting, varför har du inte sagt något?




Handlade lite kläder. Två klänningar och en tröja.







Nöjd så. Men fattig.

Vaddå mitt i kaoset?

Lampan ihopbyggd. Elen fixad av, vi kan väl kalla det behörig elektriker, nämligen moi. Upphängt. Kirrat. Klart.