tisdag 4 maj 2010

Synd om Saltisbarnen

Så gott som alla barn här i Saltis verkar vara födda med samma defekt. Undrar om det är något i vattnet eller vad det kan vara som orskat den? Hemskt är det i alla fall; de kan nämligen inte gå till skolan. Alla måste åka bil. De kan inte ens gå till och från den ordnade drop-off zonen skapad för just det ändamålet endast 100 meter från skolan. Det är synd om barnen. Insamling eller gala någon?

Oår

Det märks att det varit oår. Förra gången jag var föräldraledig bodde vi också i den här kommundelen. Då var det jag och en mamma till som var ute och drog runt vagn på gatorna här. Kanske ytterligare en, men inte fler än tre.
Nu är det kö på gatorna av alla vagnar som rullar kring. Var och varannat hus har en '09 eller '10. Jo, det blir ju så när det vankas tuffa tider. Då kan farbror föräldrapenning få ta över ett tag. Inget ont i det. Kul också att ha sällskap.

Färgen HAR betydelse

Här är den bruna ugnen som maken tror är svart.







Här är den bruna morotskakan som ugnen bakade.







Tur att ugnen inte är svart ändå. För kakans skull.
Beige ugn ska jag nog ha... Finns det?

Vår

...är det ju, så det skall väl bli lite nya bilder någon gång. Jag har hört att snön har smält nu. Ni märker väl när de kommer men då vet ni att jag har fattat att det inte är snöläge längre.

Khim.

Välkommen. Or welcome. Jag är inte säker på vilket men välkommen som följare är du i alla fall.

Jag är sjukligt trött. På riktigt trött. Färdig för hemmet.

Och så ska jag sätta mig i möte om 45 minuter och efter det hämta Stora och så ska vi spela bowling. Sen. Sen ska jag sova. Å det grövsta.

Älskvärda Maria. Jag läser hennes blogg och ser det här:

Är hon inte precis perfekt?