onsdag 20 oktober 2010

Hösten i sitt esse!

Jag älskar hösten. Jag är en riktig höstmänniska. Och jag är lycklig att mina drömmar besannas i mina aldrig sinande inredningstidningar. Det är hösttema på hösttema.
Lolla bara;
Hermésfilt - ja tack.

Fluffigt hus med massa fluff på. Ja tack.

...vid havet. Ja tack.

- I min lilla värld av blommor //Ellen

En olycka kommer sällan ensam

Pappa ringde igår eftermiddag. Då hade de just kommit hem från Södersjukhuset där de varit på provtagning. Hans sambo har hittat en knöl i bröstet. Och det kan så klart visa sig vara ingenting, men dels så tog det flera dagar att få tag på rätt person (började på vårdecentralen) och sedan tog det väl någon stund få komma dit och dels så dröjer resultaten en vecka. Många tankar hinner snurra i huvudet och de mår jättedåligt båda två. Jag försöker att vänta till tisdag med det, även om jag var lite låg igår. Men vad kan mag göra? Det är bara att vänta.
Mest är jag nog egentligen lite irriterad över att de inte ringde på en gång utan gick och mådde dåligt i flera dagar innan de sade något. Men de vill ju inte oroa så klart. Jag tycker dock att det är bättre att dela oron med flera.
Men det bara MÅSTE gå bra, allt annat är otänkbart.

Så det så!

Återstoden av frukost nr2




Hls// glupsk

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Sådärja.

Ryggsvett. Nu mot jobbet och frukost nr 2.


- I min lilla värld av blommor// Ellen

0546 imorse:




Nu:



- I min lilla värld av blommor// Ellen

tisdag 19 oktober 2010

Extremdag!

Det är vad jag haft idag. Hysteriskt är ett litet ord i sammanhanget. Mastodonthysteriskt en underdrift. Sinnessjukt är nog ordet jag letar efter.

Och jag äter middag först nu. Mängder med mat. Jag har blivit världens största matvrak och tallriken jag har framför mig liknar ett helt Silja Line-julbord. Typ.


Jag fotar dock bara middagsdrycken. Allt annat skulle ni tycka vara osmakligt.

- I min lilla värld av blommor// Ellen

måndag 18 oktober 2010

Liten boxare

Barnen har en kusin som är 9 dagar äldre än bebisen. Dvs ett år och en månad. I helgen var hans mamma i Oslo och pappan, tillika min bror och föräldraledig så han borde ha någon koll, lekte med lillen i vardagsrummet. Där hade de också igång brasan i kaminen. Så när pappan sprang för att hämta ett par byxor på typ en sekund ställde sig lillen upp mot kaminen (kröp tvärs över hela rummet snabbare än aldrig förr så klart) och brände bägge händerna. Rejält. Så nu har han två små bandage-boxarhandskar.
Man kan säga att mamman flög hem från Oslo på stört! Och man kan säga att barnskydd nu är på plats! Som de ju tänkt fixa så länge... Jag ska nog köpa kontaktpluppar i morgon som jag nu tänkt så länge!
På torsdag skall de klippa bort blåsorna och finns det hud under då så är allt som det ska, annars skall de transplantera på stört.
Glad att jag inte är brorsan just nu. Ångest! Sjukt dåligt samvete! Gissar att mamman vill att han sover i hundhuset, som de dock inte har som tur är.
Han får trösta sig med att det kan vara så att han aldrig lyckas göra något värre mot lillen i alla fall.

Så det så, sa Anna