Det gör oss stolta att ni inte ska jobba iaf. Vem fan vill jobba på sommaren? Vintern? Alls?!
måndag 25 maj 2009
Sallad.
Hjärta.
Jag har precis varit hos doktorn för att se varför jag aldrig blir frisk. Jag har fortfarande feber, lite ont i halsen och huvudvärk.Tydligen har jag mer än så. Förutom att jag fortfarande har halsfluss (inte borta än) så har jag oregelbundna hjärtljud? Så nu ska jag få remiss till hjärtdoktorn.
Fina fisken.
Fräsigt som fasiken.
Nu dör jag på kuppen!
Jag blev jag i alla fall rådd till att ta ett högkostnadskort. Mitt första någonsin. Det bådar INTE gott.
Museum.
Idag ska mäklaren fota huset. Så nu sitter jag vid matbordet och äter en grekisk sallad, livrädd för att spilla något på något olämpligt ställe. Jag bor i ett museum. Ett avskalat museum. Ser ni något på dessa bilderna som är en endaste onödig sak?
Vardagsrums-museum
Matdels-museum
Pool-museum
Vet ni vad det sjuka är? Det är att jag älskar det. Så här skulle jag kunna bo jämt. Barnen får bo i uthus.
Hur är det möjligt?
Hur är det möjligt att hata ett litet barn? Helt orimligt men tyvärr sant. På dagis finns en liten kille på uppskattningsvis 3,5 år som jag fullkomligt HATAR. Bara jag ser honom blir jag helt galen och vill gå bärsärkargång!
Att barn är utagerande, skriker och är hårdhänta accepterar jag. I de flesta fall. Men tydligen inte i detta. I morse när vi kom så stod han med en liten slana av något slag och slog efter folk. Missade mig med en hårsmån. "Du slåss inte med den där" väste jag mellan sammanbitna tänder och tänkte samtidigt att träffar han mig så då jävlar. Men hallå, han är ett barn. Kan han hjälpa att han är yngst av tre bröder och måste slåss för att ses hemma? Är det hans fel? Har han bett om att ha det så? Knappast. Men faktum kvarstår. Jag tål inte stackarn.
Egentligen är det väl hans mamma och pappa jag borde hata men nu är känslor inte rationella tyvärr. Skall försöka bättra mig...
Att barn är utagerande, skriker och är hårdhänta accepterar jag. I de flesta fall. Men tydligen inte i detta. I morse när vi kom så stod han med en liten slana av något slag och slog efter folk. Missade mig med en hårsmån. "Du slåss inte med den där" väste jag mellan sammanbitna tänder och tänkte samtidigt att träffar han mig så då jävlar. Men hallå, han är ett barn. Kan han hjälpa att han är yngst av tre bröder och måste slåss för att ses hemma? Är det hans fel? Har han bett om att ha det så? Knappast. Men faktum kvarstår. Jag tål inte stackarn.
Egentligen är det väl hans mamma och pappa jag borde hata men nu är känslor inte rationella tyvärr. Skall försöka bättra mig...
söndag 24 maj 2009
Forever sick.
Mina senaste 2 månader:
Halsfluss & bihåleinflamation.
Feber.
Influensa.
Halsfluss & bihåleinflamation.
Och nu:
Tadaaa. Feber och värk i huvud och kropp (influensa igen?)
Min plan:
Skjuta mig själv i huvudet.
Mitt nya liv som köttätare.
Igår tog jag mitt första steg som köttätare. Jag har varit extremt sugen på kött. Oklart om det beror på att jag inte kunnat äta som jag ska pga löpande-band-sjukdomar. Igår hittade jag i alla fall inga fina bitar av oxfilé som jag borde börjat med utan det blev en pepparstek. Den grillade vi. Smaken var okej - inte mer än så. Konsistensen var undermålig. Känslan efteråt var äckel. Men jag gav inte upp.
Idag blev det köttfärssås som jag tycker luktar så gott när resterande familjen äter det. Fin ekologisk, när-producerad, glad kossa. Oh lord! Det smakade död.
Imorgon blir det fisk...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)