Bränn Ullared.

Det här är en favoritlåt av och med Peter Wahlbeck. Nu även med tillhörande video. Lyssna och må dåligt här!

Skoproblem

Jag går mycket. Och med mycket menar jag inte mycket utan MYCKET (för en normal person). Snittet per vecka är väl ungefär en sisådär 5 mil. Det är heller inte ovanligt att jag går 10 mil. Oftast har jag ju fräsiga utprovade walking-gymps på mig. Går jag till jobbet så byter jag skor och strumpor när jag väl är där. 

Men ibland får jag lust att gå bara sådär, oavsett skor. Idag till exempel. Då gick jag från Nacka Forum till jobbet (som ligger vid Östermalmstorg). Det tog ungefär 1.25. Skönt. Bra väder att gå i. Vad som inte är bra är att jag tydligen har helt störda fötter. Kolla dessa skor. Dom köpte jag för kanske 5 år sedan. Dom är mjuka, lagom in-promenerade och fotriktiga men skavsår det får jag. 

Likadant varje säsong när jag ska hoppa ner i förra vårens sandaletter - skavsår, sommarens higheals - skavsår, höstens skor - skavsår och sedermera vinters kängor -skavsår. 

Det är iaf helt stört.

Plastikoperationer

Se där ja, det där blev ju fint, tanten. Du måste vara nöjd, 51 operationer senare. Jag känner mig jäkligt nöjd...

Påminnelse!

Ni missar väl inte veckans citat som ändras varje vecka (ligger under enkäten)? Den kan komma att vara allt ifrån Fräsigt var ordet-tjejernas fantastiska citat till kända filosofers verk. Enjoy!

Söndagar är också helg även om inte lika mycket.

Ellens söndagar nu för tiden!

I maj-2008 bytte jag jobb. Jag är både glad och ledsen över det. Glad över att jag kom till mitt nya jobb där jag trivs så bra. Glad att jag jobbar med fantastiska och kreativa människor. Glad över dom arbetsgrupps-konstellationerna som finns. Glad över att det är högt till tak. Glad över att många av mina arbetskamrater även har blivit vänner. 

Och inte att förglömma; glad över arbetstiderna.

Ledsen är jag för att jag egentligen inte var klar på mitt föregående jobb när den här chansen kom upp. Ledsen för att jag inte träffar alla vänner som jag fick och hade förmånen att jobba med. Min förra chef sa till mig när jag sa upp mig. "Det är tråkigt att det här händer för det känns som du går från något istället för till något och så ska det ju inte vara". Han hade precis hur rätt som helst.

En annan sak som spelade in var arbetstiderna. Som småbarnsförälder så är det ett dilemma. Jag menar, jag är inte korkad. Jag VET att reklambyrå är ett ställe där det blir mycket övertid i sig. Jag köper det. MEN man måste kunna arbeta heltid och ha barn. Så har jag alltid resonerat. Frihet under ansvar. Väldigt få tjänster på en reklambyrå räknas på hur många timmar man sitter vid skrivbordet. Många delar av min tjänst kan jag alltså mycket väl göra hemifrån. 

Så funkar det där jag jobbar nu och så funkade det där jag jobbade innan...nästan. Bara det att det aldrig tog slut. ALDRIG. Jag hade ett gäng 80-timmars veckor där kan jag säga. 80-timmar på 35-timmars tjänst. Det är ofräsigt. 

Det fanns ytterligare ett själ till att jag bytte arbete. Det här är inte rätt forum för det (just nu i alla fall) men det finns några läsare som vet exakt vad eller kanske t.o.m vem jag menar.  

Konklusionen av det här är att: Numer räknas mina söndagar som helg också...

Lunchdags i mitt liv i sus och dus.

aaa...ni ser vad. Vilket glamourigt tillhåll jag har. Att det ska vara så svårt att få till ett flärdfullt liv. 

F*N.

Kli

Alla som känner mig vet ju, som bekant, att jag är synonymt med kli. Mer eller mindre alla mina nära och kära har någon gång kliat på mig (jag har skrivit om detta innan). 

Idag hände det på riktigt! Mina avkommor har fattat! Imorse fick jag nästan 20 minuters kli av barn nr1 och lite sporadiskt av barn nr 2. Rygg och armar. JAG HAR LYCKATS! Mina avkommor inte bara kliar mig utan VILL klia på mig. 

Damn, Im good! God morgon.