Upprop

Stigbjörn har haft upprop. Och alla åker bil så det är bilar överallt. Och folk överallt. Och alla är så nöjda att deras lilla Tuttan eller Fjöffe är skolans charmtroll. Och Tuttan och Fjöffe lever rullan och retas. Och femman säljer fika som ingen vill ha men som man måste köpa för deras skull. Och mammor till omöjliga barn letar upp Stigbjörns mamma och vill leka. Och Stigbjörns mamma säger visst, någon gång, vi tar det sen. Och rektorn har på sig en clowndräkt och världens största röda näsa och står och pratar i ett PA-system utan volym. Och ingen hör vad hon säger. Och jag hatar clowner. Och är inte helt övertygad att jag gillar rektorn. Och sedan skjuter hon ett startskott för läsåret. Och alla får ont i öronen. Och ingen fattar något. Och någon blöder näsblod. Och sedan får barnen glass. Och fikat går inte åt så det blir en hotfull stämning kring att folk är för snåla för att köpa extra bullar till sina jobb för man måste tänka på baaaarnen (det är köpebullar). Och sedan går man in i klassrummet. Och fröken säger med sträng röst att alla ska ha inneskor eller tofflor. Och den här mamman har glömt det. Och Stigbjörn börjar gråta. Och mamman börjar gråta. Och mamman går till jobbet. Fast först hämtar hon tofflorna och smyger in i kapprummet.

Den här mammans första dag i skolan blev inte så bra... Fast jag kom ihåg den superviktiga frukten OCH sommarläxan!




Bilden föreställer Stigbjörns kompis. Med sommarläxa.

Vist, visst!

Stigbjörn klättrade i träd på fritids idag. Ramlade ned, fastnade i en gren och sprättade upp shortsen.

Sånt händer men jag tänker ju att han kunde ha sprättat upp benet och inte bara byxan och reagerar lite blandat. Resultatet blev i alla fall att jag sade att han inte får klättra i träd.

Han blev ledsen så klart, mest för att jag blev lite upprörd. Inte arg men förskräckt och lite ledsen.

Så säger han: "Men mamma! Man måste prova sig fram i livet. Annars vet man ju inte. Jag visste inte att man ramlar ur träd. Nu vet jag det. Man måste prova sig fram..."

Ja.. Lilla hjärtat. Det måste man. Morsan provar ju saker som blir helfel hela tiden fortfarande.
Det är gulligt, men en smula jobbigt, när barnen är visare än jag själv!

Lilla Brynolf jobbar fortfarande lite på sina visheter.
Idag hälsade han pappan när han kom innanför dörren efter jobbet så här: "Jag har en rumpa bak och en snopp i fram"

Djupt.

Oooops! Det här kunde ha blivit intressant...

Var och simmade i Nacka Simhall ikväll. Hade inte varit där på många år, men förr i världen var jag där rätt ofta. Så jag hittar liksom rätt bra där. Med autopilot liksom. Ni fattar.

Ja. Precis. Och så har de bytt plats på herrarnas och damernas omklädningsrum. Extremt sneaky! Jag hann precis byta spår innan jag brakade rakt in till herrarnas...

Undrar om min gurkdröm var ett omen?

Älskar måndagmorgnar!

Inget går riktigt upp mot att på ett hår när trampa i kräks på perrongen på Slussen!

Slits mellan mums och ridå. Typ.

Mycket avlångt i den drömmen

I natt har jag drömt om sjögurkor



...och instrumentet gurka.



Mest om instrumentet som jag hade två av, som jag gned mot varandra istället för att stryka den ena med en pinne.

Överallt var det gurkor, gurkor och gurkor av olika slag. Jag vill inte riktigt tänka på de freudianska implikationerna av denna dröm, men en hel natt med avlånga föremål har jag genomlidit likafullt.

Glad att det är morgon. God morgon.

Spoken like a true pedophile

Jag måste börja inlägget med att å det bestämdaste bedyra att min kusin INTE på något som helst sätt är pedofil. Absolut inte. Däremot är han gymnastiklärare och predikar barns hälsa genom fysisk aktivitet som en övertygad missionär.

Idag lade han ut följande på Fejan. Och det är min sjuka och förvridna skalle som får det till något annat.





Ville egentligen lägga inläggets rubrik som en kommentar, men eftersom det kan och kommer att misstolkas och han dessutom är kompis med elever, lärare och politiker så är det bäst att låta bli. Det kan bli hur fel som helst annars.

Ja. Anna-humor. Ni får ursäkta.

Gjorde slag i saken!

Sprang ut på Skogsö, simmade över Baggenstäket och sprang vidare hem till Ellen.
Tog ungefär en halvtimme.
Kul grej. Min egen lilla ö till ö: Skogsö-Värmdön. Jodå. Fräsigt!

Men sedan fick Ellen köra hem mig. Nästa gång kan jag hänga på altanen ett tag och springa tillbaka. Går i princip lika fort som att åka bil. Nästan.

Tyvärr hade jag ju inte klocka och/eller telefon med på denna färd eftersom de inte tål vatten så bra, så ni får inga bildbevis. Men jag simmade rakt framför en Vaxholmsbåt och det kändes som om jag tappade brallorna hela vägen.

Vaxholmsbåten såg jag komma innan jag hoppade i, och stod och väntade ett tag för att låta den köra förbi, men så gick den in till Boo Brygga och då tappade jag tålamodet och startade min simtur.

Hann precis över och börja klättra upp på stenarna på andra sidan när båten passerade.. Så de fick en blöt lagårdsvägg i plytet som sedan började jogga dyngsur. Säkert ett pittoreskt inslag i söndagsmorgonen för de flesta!